Ett ord, så många känslor, så laddat, så betydelsefullt.
- Lördagsutgång.
- Lördagsutgång.
lördag 28 februari 2015
Snapchat
La ut min snapchat på spur för mer än en vecka sedan men får fortfarande massa nya kontaktförfrågningar?? Räknade nyss och har fått 24 stycken??? Sjukt roliga människor dock så klagar absolut inte, men tycker att det är lite skumt att det fortfarande trillar in en massa nya människor.
Enda nackdelen med detta är att alla kommer ifrån USA. Jippie, fler vänner i USA, vad kul :). Fler personer som lever i en helt annan tidszon än mig och som har helt skilda liv jämfört med mig.
Vissa av de som lagt till mig har jag pratat lite mer med och det suger ju ganska så mycket när man lär känna en person men inser att vi aldrig kommer att kunna träffas pga att vi inte ens bor i samma världsdel. Jag känner en sån enorm saknad av mina vänner i USA. Man känner sig liksom bara halv när man helst av allt bara skulle vilja kasta sig i deras armar och kramas så hårt att man knappt får luft. Men för att kunna göra det så måste man sitta på ett flygplan i minst 19 timmar och utan problem kunna hosta upp minst 7000 kronor. Det är inte rättvist, det är inte rimligt.
Jag kan inte ens beskriva mitt hat emot alla dessa olika tidszonerna och avstånden. 90 % av mina vänner bor så pass långt bort att när jag går och lägger mig så vaknar de och vise versa. När ska man hinna prata med varandra? "det gör ont för varje hjärtslag". Jag måste åka till dem, de måste komma till mig. Mina bästaste bästaste vänner.
"kan stå i mitten av Nordstan men ändå vara ensam, Stockholm och Göteborg. Du är inte där"
Enda nackdelen med detta är att alla kommer ifrån USA. Jippie, fler vänner i USA, vad kul :). Fler personer som lever i en helt annan tidszon än mig och som har helt skilda liv jämfört med mig.
Vissa av de som lagt till mig har jag pratat lite mer med och det suger ju ganska så mycket när man lär känna en person men inser att vi aldrig kommer att kunna träffas pga att vi inte ens bor i samma världsdel. Jag känner en sån enorm saknad av mina vänner i USA. Man känner sig liksom bara halv när man helst av allt bara skulle vilja kasta sig i deras armar och kramas så hårt att man knappt får luft. Men för att kunna göra det så måste man sitta på ett flygplan i minst 19 timmar och utan problem kunna hosta upp minst 7000 kronor. Det är inte rättvist, det är inte rimligt.
Jag kan inte ens beskriva mitt hat emot alla dessa olika tidszonerna och avstånden. 90 % av mina vänner bor så pass långt bort att när jag går och lägger mig så vaknar de och vise versa. När ska man hinna prata med varandra? "det gör ont för varje hjärtslag". Jag måste åka till dem, de måste komma till mig. Mina bästaste bästaste vänner.
"kan stå i mitten av Nordstan men ändå vara ensam, Stockholm och Göteborg. Du är inte där"
fredag 27 februari 2015
Jaaaaaaahapp
Vad ska jag göra denna ensamma fredagskväll då? Är lämnad ensam i huset med två hyperaktiva katter och har absolut ingen aning om vad jag ska göra nu resten av kvällen.
Borde jag kanske ta tag i mitt fanfic skrivande igen? Hade ju trots allt en grym dröm inatt som hade varit en perfekt fanfic om den hade funnits nerskriven.
Borde jag titta på någon film som jag redan sett 100 gånger?
Borde jag dunka musik så högt att jag får tinnitus (nej, det kan jag inte. Måste tänka på katternas öron)
Hjäääälp mig, hur ska jag spendera dessa ensamma timmarna. Skulle kunna bjuda in alla mina nyfunna vänner på ett reunions party men med tanken på deras IQ så skulle jag vara livrädd att någon av dem skulle glömma lägga ner toalocket så att någon av katterna skulle trilla i toan och sedan spolas iväg genom rören till typ japan eller något. Man vet ju aldrig, det är sånt som skulle kunna hända.
Borde jag kanske ta tag i mitt fanfic skrivande igen? Hade ju trots allt en grym dröm inatt som hade varit en perfekt fanfic om den hade funnits nerskriven.
Borde jag titta på någon film som jag redan sett 100 gånger?
Borde jag dunka musik så högt att jag får tinnitus (nej, det kan jag inte. Måste tänka på katternas öron)
Hjäääälp mig, hur ska jag spendera dessa ensamma timmarna. Skulle kunna bjuda in alla mina nyfunna vänner på ett reunions party men med tanken på deras IQ så skulle jag vara livrädd att någon av dem skulle glömma lägga ner toalocket så att någon av katterna skulle trilla i toan och sedan spolas iväg genom rören till typ japan eller något. Man vet ju aldrig, det är sånt som skulle kunna hända.
torsdag 26 februari 2015
Gårdagen är redan förbi. Morgondagen är för långt bort i tid
"Jag skrattar idag kanske gråter jag sen
Jag vill leva i nuet inte ångra mig sen
Så jag lever idag, idag, idag
Morgondagen är för långt bort men vi är här idag
Så jag skrattar idag"
yoooyooo bitches. har precis kommit hem igen efter att ha varit i stan med Sanna. Tog den vanliga rundan plus lite till. Ska nu bädda ner mig i sängen med en kopp te och kolla på någon film så att jag kan bli fit for fight snart igen. Är verkligen så himla låg just nu, förkylningen tar kol på mig. Alltså seriöst, har varken röst eller ork att göra någonting samtidigt som jag egentligen är så himla pigg. Sen att leva i orättvisan och inte veta vad som pågår i ens vänner liv, hur mår de, vad gör de, lever de ens? jag vet inte och jag kan inte heller göra mer än vad jag redan gjort.
Om ingenting oväntat dyker upp under morgondagen så blir det nog en ganska lugn dag. Behöver ju som sagt vila upp mig lite efter igår (som egentligen var en katastrofal flopp) samt att jag behöver ladda batterierna tills på lördag då jag och två till ska bowla och sedan gå ut. Förväntar mig ingenting av helgen då det bara skiter sig totalt när jag har höga förväntningar inför saker. Bättre att ta de som det kommer helt enkelt.
onsdag 25 februari 2015
Det vankas onsdags utgång!
Hallå vänner! hur är det? - vem bryr sig :pPpPpP
Kom precis upp från ett låååångt och vaaarmt bad. Försökte att ånga ut min förkylning men det känns nästan bara som om att det blev värre lol. Ikväll ska vi i alla fall ut igen. Kommer antagligen att ångra det som fan imorgon när jag vaknar och inser att jag är sjukare än innan och inser att klockan bara är sex men att jag ändå måste gå upp för att åka till skolan. Känner mest YOLO.
Annars har det inte hänt så mycket sen sist, har mest chillat runt i kalmar och färgat håret. Min tatuering läker fint (om ni vill anteckna). Hade inte förvånat mig om den hade blivit infekterad för att den fick utstå sååå mycket baciller och baskilusker där i början när den var nygjord att den egentligen inte alls borde vara så fin som den är *peppar peppar ta i trä*.
Haaa de feeeeett bra, eller inte. Ni får välja själva.
Kom precis upp från ett låååångt och vaaarmt bad. Försökte att ånga ut min förkylning men det känns nästan bara som om att det blev värre lol. Ikväll ska vi i alla fall ut igen. Kommer antagligen att ångra det som fan imorgon när jag vaknar och inser att jag är sjukare än innan och inser att klockan bara är sex men att jag ändå måste gå upp för att åka till skolan. Känner mest YOLO.
Annars har det inte hänt så mycket sen sist, har mest chillat runt i kalmar och färgat håret. Min tatuering läker fint (om ni vill anteckna). Hade inte förvånat mig om den hade blivit infekterad för att den fick utstå sååå mycket baciller och baskilusker där i början när den var nygjord att den egentligen inte alls borde vara så fin som den är *peppar peppar ta i trä*.
Haaa de feeeeett bra, eller inte. Ni får välja själva.
söndag 22 februari 2015
Winnerbäck förstår
"Jag får liksom ingen ordning på mitt liv
Det kan va så förfärligt, det kan va så bra
Om nätterna har jag förskingrat så mycket förstånd
Det kanske var pundigt, det kanske var bra"
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)