söndag 31 maj 2015
tisdag 26 maj 2015
YONOLOF
HALLÅ MINA SMÅ CHOKLADBITAR!
- Läste någonstans idag att det endast är fyra dagar kvar till bal och bara SJUTTON dagar kvar till studenten (!!!!). Vart fan tog tiden vägen? känns som om att det bara var förra månaden som vi stod inne på Harrys dansgolv och firade att det bara var 100 dagar kvar?? Vart fan har de senaste 83 dagarna tagit vägen?? #ångest .
Hur som haver är det väldigt mycket på gång just nu samtidigt som det inte händer någonting alls. Är fruktansvärt trött och spänd inför alla aktiviteter som kommer att hända de närmsta två veckorna. Blir lite grillkvällar, skolfester och självklart så kommer ju hela studentveckan att vara kaaaos.
--
Annars då? I fredags var Sanna och jag på O'learys en stund. Hade inte speciellt kul men älskar känslan av att sitta på en full uteservering med något gott i glaset, trevliga människor runt om en och bara njuta fullt ut av de långa, varma sommarkvällarna.
I lördags var vi på stars. Åt och drack lite gott innan det kom en massa folk som gjorde den natten till en av de bästa, om inte den bästa utekvällen jag någonsin haft. Galet bra var den. Så mycket blandat folk, alla var på topp, nya vänner & gamla vänner. Man bara njöt som fan, vill att alla kvällar ska vara som den.
Söndagen däremot var inte alls bra, låg mest och deppade i sängen. Fällde nog en och annan tår och hoppades nog mest egentligen på att någon skulle uppfinna en tidsmaskin så att jag bara skulle kunna åka tillbaka tillbaka till typ Februari. Dock kändes det lite bättre efter att ha sovit och nu är jag ganska glad över hur livet är i alla fall.
Igår var vi inne i stan hos en kompis och tittade på lite skräckfilmer, var inte hemma allt för sent men det blev tydligen ändå så pass sent att det kändes som en omöjlighet för mig att kunna vakna i morse. Dock när jag väl lyckats ta mig upp från sängen så åkte Sanna och jag till Grönhögen och åt lyxfrukost på stranden. Alldeles för skönt. Man bara älskar ju livet lite extra såhär på sommaren.
- Läste någonstans idag att det endast är fyra dagar kvar till bal och bara SJUTTON dagar kvar till studenten (!!!!). Vart fan tog tiden vägen? känns som om att det bara var förra månaden som vi stod inne på Harrys dansgolv och firade att det bara var 100 dagar kvar?? Vart fan har de senaste 83 dagarna tagit vägen?? #ångest .
Hur som haver är det väldigt mycket på gång just nu samtidigt som det inte händer någonting alls. Är fruktansvärt trött och spänd inför alla aktiviteter som kommer att hända de närmsta två veckorna. Blir lite grillkvällar, skolfester och självklart så kommer ju hela studentveckan att vara kaaaos.
--
Annars då? I fredags var Sanna och jag på O'learys en stund. Hade inte speciellt kul men älskar känslan av att sitta på en full uteservering med något gott i glaset, trevliga människor runt om en och bara njuta fullt ut av de långa, varma sommarkvällarna.
I lördags var vi på stars. Åt och drack lite gott innan det kom en massa folk som gjorde den natten till en av de bästa, om inte den bästa utekvällen jag någonsin haft. Galet bra var den. Så mycket blandat folk, alla var på topp, nya vänner & gamla vänner. Man bara njöt som fan, vill att alla kvällar ska vara som den.
Söndagen däremot var inte alls bra, låg mest och deppade i sängen. Fällde nog en och annan tår och hoppades nog mest egentligen på att någon skulle uppfinna en tidsmaskin så att jag bara skulle kunna åka tillbaka tillbaka till typ Februari. Dock kändes det lite bättre efter att ha sovit och nu är jag ganska glad över hur livet är i alla fall.
Igår var vi inne i stan hos en kompis och tittade på lite skräckfilmer, var inte hemma allt för sent men det blev tydligen ändå så pass sent att det kändes som en omöjlighet för mig att kunna vakna i morse. Dock när jag väl lyckats ta mig upp från sängen så åkte Sanna och jag till Grönhögen och åt lyxfrukost på stranden. Alldeles för skönt. Man bara älskar ju livet lite extra såhär på sommaren.
torsdag 21 maj 2015
ikväll ska jag bli full för kärlekens skull (skoja ba, ska aldrig mer dricka.) (skoja ba igen, kbk)
Jävlar i min lilla låda vad kul jag hade det i tisdags på pubrundan!!
Dagen började med att vi hade nationellt matteprov. Det gick rakt åt helvete (fast vem hade förväntat sig någonting annat) efter det åkte jag, Sabina och Frida hem till Ölandet och började förkröka. Klockan var alltså typ tre, men fasiken vad man mådde.
Åkte sen in till stan och samlades på Larmtorget tillsammans med alla andra skolorna. Det var kaaaaooooz. Sen delades skolorna upp och alla gick iväg till olika ställen. Min skola, CIS och plusgymnaiset gick tillsammans hela kvällen eftersom att vi inte är så många elever. Hur som haver så var vi på 4 olika ställen själva innan alla skolorna samlades och umgicks gemensamt på Cårhuset. Stod dock mest utanför och umgicks med folk där istället.
Hade det så jävla kul tillsammans med vänner och ovänner. Mådde bra som fan (för det mesta men man kan ju inte begära att man ska vara på topp en hel kväll liksom). Var hemma ganska tidigt runt 1-2 men då man vart igång hela dagen så kändes kvällen så himla lång i alla fall. Som tur var så har man ju världens bästa syster som trots att hon börjar jobba vid 06:30 morgonen efter kommer och hämtar mig samt står och umgås lite med mina vänner innan hon lyckades få mig därifrån. Love her so much. Det hjälpte dock inte att man var hemma i hyfsat god tid för somnade ändå inte förrän vid fem tiden då en kompis följde med hem sov här. Var dock sjukt värt att vara lite halvsliten för det var lätt en av de bästa kvällarna!
Efter att detta ser man bara ännu mer fram emot bal och studentveckan!!!
onsdag 13 maj 2015
Mitt liv har blivit kaos, kan man byta med någon annan?
Har tappat bort mig själv och jag hittar inget samband. Men livet kommer att bli bra dock kanske inte idag. Man får liksom ta en dag i taget tills jag hittat ett svar.Försöker anpassa mig med hur ska man vara. Vilka gör rätt och vilka fel gör de "normala"? kan någon visa mig vägen till att må bra igen för jag vet inte längre vart jag ska. Jag trodde att jag hade allt som jag ville ha jag trodde att jag var så lycklig och mådde bra kände hur glädjen försvann och mina problem och bekymmer bara växte fram.
Helt trasig, jag står här helt trasig.
Helt trasig, jag står här helt trasig.
Missing you.
Jag kan inte ens beskriva med ord hur fruktansvärt ont det gör i mig varenda gång vi går förbi varandra utan att hälsa. Hur ont det gör i mig att de där blickarna vi utbyter bara är blickar som aldrig mer kommer att växa till meningar och skratt. Hur ont det gör i mig att se dig i närheten av mig utan att kunna gå fram och prata.
Men jag är för feg. Jag vågar inte gå fram, jag vågar inte säga hej. Är du fortfarande arg? Skulle du bli glad? Vad tycker du om allt som vart?
Största misstaget i mitt liv var att låta dig gå iväg. För fan brooorsan, det borde faktiskt inte vara såhär.
Men jag är för feg. Jag vågar inte gå fram, jag vågar inte säga hej. Är du fortfarande arg? Skulle du bli glad? Vad tycker du om allt som vart?
Största misstaget i mitt liv var att låta dig gå iväg. För fan brooorsan, det borde faktiskt inte vara såhär.
lördag 2 maj 2015
Se på fan, nu är de under samma täcke.
Ni vet när man plötsligt inte kan höra en enda låt på radion eller spotify utan att känna igen sig i den. Plötsligt känns det som om att alla låtar är skrivna ur olika scenarion ifrån ditt liv.
Liksom minst en mening i varje låt som jag hör får jag på något konstigt sätt flashbacks till någonting som jag har varit med om, någon konversation jag haft eller någon sömnlös natt med för många tankar. Helt utan anledning så har mitt liv förvandlat sig till en Taylor Swift låt som går på repris dag in och dag ut. Alla känner igen min historia nu för den spelas överallt. De vet bara inte att det handlar om mig, de vet inte att jag känner mig som om att alla mina tankar blir blottade. Det vet ingenting. Fast, vem fan gör det nu för tiden.
Det finns så många tankar, det finns så många låtar som sätter ord på dina känslor och när du tycker att du äntligen kunnat lägga allt åt sidan för en stund så spelas den där låten och allting rivs upp igen som ett sår som inte hunnit läka. Helvete, jag älskar musik för den gör mig hel, jag hatar musik för den förstör mig helt.
Liksom minst en mening i varje låt som jag hör får jag på något konstigt sätt flashbacks till någonting som jag har varit med om, någon konversation jag haft eller någon sömnlös natt med för många tankar. Helt utan anledning så har mitt liv förvandlat sig till en Taylor Swift låt som går på repris dag in och dag ut. Alla känner igen min historia nu för den spelas överallt. De vet bara inte att det handlar om mig, de vet inte att jag känner mig som om att alla mina tankar blir blottade. Det vet ingenting. Fast, vem fan gör det nu för tiden.
Det finns så många tankar, det finns så många låtar som sätter ord på dina känslor och när du tycker att du äntligen kunnat lägga allt åt sidan för en stund så spelas den där låten och allting rivs upp igen som ett sår som inte hunnit läka. Helvete, jag älskar musik för den gör mig hel, jag hatar musik för den förstör mig helt.
Winnerbäck och livet
Och en trappa ner fanns synder, sex och sprit
Fast deras lagar förbjöd dem att gå dit
Så där satt dom nu och tugga sin oblat (men det är inget vidare faktiskt)
O dom lyssnade på en fest från källaren
Alla miljarder som kom till djävulen
Ja, där fanns plats för många fler
Så jag sa till John Blund, ta med mig ner
Och där inne var det fest med mat och vin
Ja där fanns alkohol och nikotin
(och amfetamin och nitroglycerin och gelatin och heroin
och limousine och kokain och nils farin och violin och
medecin och ren bensin)
Och inget var förbjudet enligt dom
Och några slog varandra och rökte hasch
Och några söp sin lever till en gulash
Ja, dom festade till blodet lyste rött
Men vad gör de när faktiskt alla redan dött?!
Vad är väl en riktigt bra fest!?
Hallåhallå, nu vart det ett tag sedan sist igen. Har hänt lite grejer i mitt liv under veckorna som jag vart borta, dock ingenting som direkt har satt några större spår. Spenderade stora delar av denna veckan i Jönköping tillsammans med mina klasskamrater för att utföra vårt yrkesbevis. Det gick som det gick, det är dock ingenting som jag går runt och tänker på. Som min extremt tröstande vän sa "du ville ju ändå inte bli florist", det är ju faktiskt sant. Så vad spelar yb:t för roll. Är bara glad att jag har gjort det och att det äntligen är över.
Lyckades dra på mig något skit när jag var där uppe och har känt mig lite småhänig de senaste dagarna.
I torsdags var det valborg,en riktigt bra dag. Började dagen med att gå på stan tillsammans med Christoffer, sedan mötte vi upp mamma för gofika och mat i stan. På eftermiddagen åkte vi alla ner till Grönhögen där även moster, Jeppe och Alex var så åt vi lite gott tillsammans med dem också innan Sanna och jag åkte till Kalmar för en utgång.
Hur kvällen slutade? Lite smått förvirrat, halv awkward och ganska roande. Trevliga men också ganska läskiga människor. Fick nästan pröva att spraya mitt försvarspray i ansiktet på några killar för att de "ville känna hur de kändes". Ni förstår alltså vilken nivå det var på den kvällen. Men jag hade kul och det är huvudsaken.
Har spenderat hela denna dagen i paradiset och nu tänker jag ligga i sängen resten av kvällen och bara skratta åt hur mitt liv kan vara konstant awkward.
Fast deras lagar förbjöd dem att gå dit
Så där satt dom nu och tugga sin oblat (men det är inget vidare faktiskt)
O dom lyssnade på en fest från källaren
Alla miljarder som kom till djävulen
Ja, där fanns plats för många fler
Så jag sa till John Blund, ta med mig ner
Och där inne var det fest med mat och vin
Ja där fanns alkohol och nikotin
(och amfetamin och nitroglycerin och gelatin och heroin
och limousine och kokain och nils farin och violin och
medecin och ren bensin)
Och inget var förbjudet enligt dom
Och några slog varandra och rökte hasch
Och några söp sin lever till en gulash
Ja, dom festade till blodet lyste rött
Men vad gör de när faktiskt alla redan dött?!
Vad är väl en riktigt bra fest!?
Hallåhallå, nu vart det ett tag sedan sist igen. Har hänt lite grejer i mitt liv under veckorna som jag vart borta, dock ingenting som direkt har satt några större spår. Spenderade stora delar av denna veckan i Jönköping tillsammans med mina klasskamrater för att utföra vårt yrkesbevis. Det gick som det gick, det är dock ingenting som jag går runt och tänker på. Som min extremt tröstande vän sa "du ville ju ändå inte bli florist", det är ju faktiskt sant. Så vad spelar yb:t för roll. Är bara glad att jag har gjort det och att det äntligen är över.
Lyckades dra på mig något skit när jag var där uppe och har känt mig lite småhänig de senaste dagarna.
I torsdags var det valborg,en riktigt bra dag. Började dagen med att gå på stan tillsammans med Christoffer, sedan mötte vi upp mamma för gofika och mat i stan. På eftermiddagen åkte vi alla ner till Grönhögen där även moster, Jeppe och Alex var så åt vi lite gott tillsammans med dem också innan Sanna och jag åkte till Kalmar för en utgång.
Hur kvällen slutade? Lite smått förvirrat, halv awkward och ganska roande. Trevliga men också ganska läskiga människor. Fick nästan pröva att spraya mitt försvarspray i ansiktet på några killar för att de "ville känna hur de kändes". Ni förstår alltså vilken nivå det var på den kvällen. Men jag hade kul och det är huvudsaken.
Har spenderat hela denna dagen i paradiset och nu tänker jag ligga i sängen resten av kvällen och bara skratta åt hur mitt liv kan vara konstant awkward.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)