Idag la jag ut en bild på instagram. En bild på mig själv, inget jätteovanligt egentligen men texten jag skrev till den är ändå någonting som skrämmer mig. Väldigt mycket. Jag skrev "Det är egentligen jävligt mycket begärt av mig att folk ska känna igen mig efter alla år när jag själv ser mig i spegeln flera gånger i veckan och undrar vem fan det är som stirrar på mig" jävligt klyschigt tänker säkert ni. Jävligt tragiskt tänker jag.
Det är verkligen så sant, flera gånger i veckan händer det att jag ser mig själv i spegeln och undrar vem det är. Jag känner inte igen mig själv, jag ser inte ut på långa vägar så som jag minns mig själv och så som jag tror att jag ser ut.
Det har hänt vissa dagar att jag ibland sminkar mig, stirrar på mig själv i spegeln i några minuter och sedan sminkar av mig igen. Jag förstår inte hur jag ena dagen kan se så himla annorlunda ut i mitt smink även fast det varje dag läggs på exakt likadant och lika mycket.
Att jag vissa dagar kan känna mig så himla fin i en sminkning eller ett klädesplagg och dagen efter kan känna mig så himla obekväm i det jag har på mig och det jag kletat på i ansiktet för att det inte alls är så som jag tror att jag ser ut.
Förstår ni hur jävla jobbigt och läskigt det är att se sig själv och inte känna igen sig? Det är inte så att jag har ändrats något på insidan, där är jag samma som alltid. Det är bara utsidan som jag inte känner igen. Jag vet verkligen inte vad orsaken är, det bara är så just nu.
Det är så himla svårt att förklara allt detta och jag är tveksam på att ni kanske ens kommer förstå mitt svammel överhuvudtaget. Men det spelar egentligen ingen roll. Jag skriver mest för min egna skull, för att ventilera mig själv och förhoppningsvis så kommer jag att förstå mig själv även om några år när jag ser tillbaka på detta.
torsdag 25 augusti 2016
Välkommen alla damer, herrar och icke binära.
Så, en lifeupdate.
Jag har av miljoner olika anledningar sagt upp mig på HSB, det funkade liksom bara inte. Söker för närvarande jobb överallt och önskar att jag snart skulle få något, även fast jag ibland kanske är lite för kräsen. Funderar allvarlig talat på att bli bäst i världen på att köpa och sälja aktier eller kanske bli bäst på nätpoker så att man via det kan bli miljonär..tänk er, det hade vart något.
Annars då? stressar runt en massa utan anledning, får plötsliga och jättekraftiga ångestattacker och jag har inte ätit på tre dagar. Men allvarligt, jag mår bra.
I helgen ska vi ha en liten minikräftskiva med familjen, det är nog precis vad jag behöver just nu. Vill spendera all min lediga tid med familjen och Alex. Ibland suger det väldigt mycket att jämt vara i Kalmar när hela min familj är på Öland, det är inte särskilt långt mellan oss men vissa dagar känns det som om att de är på andra sidan av världen. Som tur är tycker Alex också att det är skönt att komma hem till Mörbylånga så att så fort vi är lediga åker vi alltid hem. Men även om vi inte har möjlighet till att åka till Öland är vi ändå ganska duktiga på att hitta på saker att sysselsätta oss med och vi är definitivt experter på sånt där som andra kallar för vardagslyx. Att ta en spontanbio eller att ta en snabb lunch ute på stan är sånt som vi ibland kan göra flera gånger i veckan. Det är skönt, inga krav på att en biokväll ska bli en hel datenight liksom. Oftast om vi går på bio så tar vi en flottig cheeseburgare på mc donalds och delar på en låda baconsnacks. Mer behövs inte, det är perfekt ändå.
Hur har er sommar vart då? skön semester? Jag själv hade bara fyra dagar ledigt och då var Sanna, Alex, Markus & jag på Bråvalla (och campade med typ 17 stycken till men ärlig talat så har jag ingen aning om vad de heter) Bråvalla var nice, tyvärr lite dåligt väder men att lerbada hör väl lite till en festival. Förutom de dagarna så har vi inte haft så mycket ledigt. Jag och Alex bestämde oss för att åka Sverige runt och jaga pokemons. Det var jättemysigt och vi hittade en perfekt liten campingplats för vårt tält, vi sov med utsikt över vättern och spenderade kvällen med att laga mat i ett stormkök och bara njuta allmänt mycket av tillvaron.
På tal om något helt annat, jag är såååå sugen på att skaffa en hund. Det finns en speciell liten jycke som både jag och Alex har förälskat oss i. Det har varit så många gånger vi tänkt höra av oss till uppfödarna men jag fegar alltid ur. Jag vet för tillfället ingenting om min framtid, vad jag kommer få för jobb..OM jag får något jobb. Hur mycket jag kommer jobba i så fall och vilka dagar. Skulle aldrig vilja att min lilla vovve skulle behöva sitta själv flera timmar om dagen. Sen vet jag inte säkert heller att vi skulle klara av att ta hand om en hund, det är så mycket ansvar och ibland känns det som om att vi inte ens är kapabla till att ta hand om oss själva. Men visst, det hade vart fruktansvärt mysigt att ha lite sällskap på kvällarna när Alex jobbar, det blir ju lite ensamt ibland. Men tyvärr får det nog vänta ett tag till i alla fall.
Och på tal om något heeelt annat, igen, så har tydligen all skola och all nollning på universitetet börjat nu. Det känns ändå lite konstigt att än en gång vara i samma lilla stad som människorna som en gång i livet var cirka allt. Träffade dock två av de personerna på Bråvalla, allt var som vanligt fast ändå helt olikt. Saker och ting hade kunnat vara så annorlunda på Bråvalla men jag är ändå sååå himla glad att det inte var det. Jag är så glad att äntligen slippa oroa mig för småsaker och det är så himla skönt att veta att alla pusselbitar äntligen fallit på rätt plats. All was well.
Nu insåg jag precis att inlägget inte alls kom att bli så som jag önskat och tänkt från början men just nu har jag alldeles för lite energi för att orka bry mig och skriva om det.
Hoppas ni har en askalas sensommar och att ni har kunnat njuta jättemycket av sommaren som vart. Puss å kram.
Jag har av miljoner olika anledningar sagt upp mig på HSB, det funkade liksom bara inte. Söker för närvarande jobb överallt och önskar att jag snart skulle få något, även fast jag ibland kanske är lite för kräsen. Funderar allvarlig talat på att bli bäst i världen på att köpa och sälja aktier eller kanske bli bäst på nätpoker så att man via det kan bli miljonär..tänk er, det hade vart något.
Annars då? stressar runt en massa utan anledning, får plötsliga och jättekraftiga ångestattacker och jag har inte ätit på tre dagar. Men allvarligt, jag mår bra.
I helgen ska vi ha en liten minikräftskiva med familjen, det är nog precis vad jag behöver just nu. Vill spendera all min lediga tid med familjen och Alex. Ibland suger det väldigt mycket att jämt vara i Kalmar när hela min familj är på Öland, det är inte särskilt långt mellan oss men vissa dagar känns det som om att de är på andra sidan av världen. Som tur är tycker Alex också att det är skönt att komma hem till Mörbylånga så att så fort vi är lediga åker vi alltid hem. Men även om vi inte har möjlighet till att åka till Öland är vi ändå ganska duktiga på att hitta på saker att sysselsätta oss med och vi är definitivt experter på sånt där som andra kallar för vardagslyx. Att ta en spontanbio eller att ta en snabb lunch ute på stan är sånt som vi ibland kan göra flera gånger i veckan. Det är skönt, inga krav på att en biokväll ska bli en hel datenight liksom. Oftast om vi går på bio så tar vi en flottig cheeseburgare på mc donalds och delar på en låda baconsnacks. Mer behövs inte, det är perfekt ändå.
Hur har er sommar vart då? skön semester? Jag själv hade bara fyra dagar ledigt och då var Sanna, Alex, Markus & jag på Bråvalla (och campade med typ 17 stycken till men ärlig talat så har jag ingen aning om vad de heter) Bråvalla var nice, tyvärr lite dåligt väder men att lerbada hör väl lite till en festival. Förutom de dagarna så har vi inte haft så mycket ledigt. Jag och Alex bestämde oss för att åka Sverige runt och jaga pokemons. Det var jättemysigt och vi hittade en perfekt liten campingplats för vårt tält, vi sov med utsikt över vättern och spenderade kvällen med att laga mat i ett stormkök och bara njuta allmänt mycket av tillvaron.
På tal om något helt annat, jag är såååå sugen på att skaffa en hund. Det finns en speciell liten jycke som både jag och Alex har förälskat oss i. Det har varit så många gånger vi tänkt höra av oss till uppfödarna men jag fegar alltid ur. Jag vet för tillfället ingenting om min framtid, vad jag kommer få för jobb..OM jag får något jobb. Hur mycket jag kommer jobba i så fall och vilka dagar. Skulle aldrig vilja att min lilla vovve skulle behöva sitta själv flera timmar om dagen. Sen vet jag inte säkert heller att vi skulle klara av att ta hand om en hund, det är så mycket ansvar och ibland känns det som om att vi inte ens är kapabla till att ta hand om oss själva. Men visst, det hade vart fruktansvärt mysigt att ha lite sällskap på kvällarna när Alex jobbar, det blir ju lite ensamt ibland. Men tyvärr får det nog vänta ett tag till i alla fall.
Och på tal om något heeelt annat, igen, så har tydligen all skola och all nollning på universitetet börjat nu. Det känns ändå lite konstigt att än en gång vara i samma lilla stad som människorna som en gång i livet var cirka allt. Träffade dock två av de personerna på Bråvalla, allt var som vanligt fast ändå helt olikt. Saker och ting hade kunnat vara så annorlunda på Bråvalla men jag är ändå sååå himla glad att det inte var det. Jag är så glad att äntligen slippa oroa mig för småsaker och det är så himla skönt att veta att alla pusselbitar äntligen fallit på rätt plats. All was well.
Nu insåg jag precis att inlägget inte alls kom att bli så som jag önskat och tänkt från början men just nu har jag alldeles för lite energi för att orka bry mig och skriva om det.
Hoppas ni har en askalas sensommar och att ni har kunnat njuta jättemycket av sommaren som vart. Puss å kram.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)