Idag fick jag körkort. Det har ändå sedan början nästan känts som en omöjlighet. Inte för att jag inte kan teorin eller inte kan köra utan pågrund utav alla motgångar som jag tvingats uppleva under tiden som jag har kämpat för körkortet.
Men idag trotsade jag alla motgångar och klarade det. Är så sjukt glad och tacksam till mina två körskollärare. Under denna tiden så har man verkligen byggt upp en relation och jag tror inte att det är så många som har en sån sjuk relation med sina lärare som jag fått under de senaste månaderna. De har lärt känna mig och jag har lärt känna dem.
Den ena kallar mig för kattkvinnan (kanske inte så positivt att bli kallad för det när man är 18bast....) och våra lektioner går i stort sett ut på att prata om mat och diskutera hur vi enklast och snabbast kan kidnappa vartenda djur vi åker förbi. Ibland får vi in lite körning i lektionerna också, men bara ibland.
Den andra glider jag jämt runt tillsammans med i våra brillz (yess, det är sant. Brillz är inne igen) samtidigt som vi sjunger jullåtar eller pratar om allt mellan volvos och olika fika bröd och utmanar varandra på nya saker.
Är som sagt sjuuuukt tacksam för att dessa personerna har hjälpt mig både att klara av mitt körkort men även att lyckas få dagar som verkar vara dåliga till något bra. Wow, nu låter jag typ kär eller något men de har verkligen hjälpt mig på så sjukt många sätt och jag är inte människa till att kunna förklara för dem hur tacksam jag verkligen är, har liksom redan separationsångest ifrån dem.
Ska avsluta detta inlägget nu innan jag börjar låta alldeles för creepy.
Är hur som helst SJUKT GLAD över att jag äntligen hade turen på min sida. Så puss och kram nu ska jag gråta en skvätt av både glädje och sorg.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar