Satt inne på facebook och kollade som vanligt när jag blev inbjuden till Harrys onsdagsutgång. Av ren vana gick jag in och scrollade igenom de inbjudna och de som sagt att de ska komma. Jag ska inte ljuga, besvikelsen var måttligt stor när jag insåg att inget av de namnen som jag hoppats på stod med i listorna. Så vad gör man då? när man sitter där med en stor besvikelse och längtar tillbaka till de "bra" tiderna (som egentligen var en kass tid men som på något konstigt sätt lyckades göra mig lycklig). Jo, man gör det enda rätta. Man facebook stalkar.
Plötsligt kommer man på sig själv med att sitta där inne på personens systers kompis mammas gammelfarmors bästa vän och bara undra vad i helvete man håller på med. Jag har spenderat alldeles för mycket tid med att kolla upp vissa människor och det gör liksom inte saknaden till dem mindre. Jag skulle kunna göra nästan vad som helst för att få en sån där typisk onsdagsutgång på Harrys i februari. Men jag vet ju att trots att jag skulle få det, trots att det skulle vara exakt samma människor så skulle ingenting vara likadant. Det skulle inte kunna vara likadant för att för många saker har ändrats. Spelets regler har bytts ut och ersatt med nya, enligt mig mycket tråkigare regler och på grund utav det så skulle ingenting vara sig likt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar