måndag 22 september 2014

Nej jag har inte glömt Ozzy.

Häromdagen när jag pratade med en vän om musik fick jag plötsligt kommentaren "men Ozzy Osbourne då? Lyssnar du inte på honom längre? har du glömt bort honom eller?" Och svaret på den frågan är: nej. Självklart har jag inte glömt bort honom. Han var den personen som fick mig att från början verkligen börja lyssna och uppskatta musik. Han var den som var huvudnumret på min första riktiga konsert (alltså bortsett från de jag sett i slottsruinen innan). Han var de musikgeniet som fick mig att åka till Norje både en och två gånger för att se. Han var den första att få mig till Stockholm för att gå på en arena konsert. Han var den första riktigt stora kändisen jag träffade och att han har haft sin "Ozzy"hand på min axel, har pratat med mig och att han inte ens sa till vakterna att kasta ut mig när jag kände på hans hår, klämde på hans rock och luktade på hans lavendeldoft bevisar bara vilken amazing människa han är. Han är min största idol inom musik, kommer alltid att vara, jag lyssnar på annan musik. Jag fangirlar och är besatt av andra människor men han kommer alltid, no matter what att vara min no.1 favoritgubbe.

Så där är svaret. Nej jag har inte glömt honom. Jag lyssnar fortfarande ofta på hans musik. Jag kollar ofta tillbaka på bilderna då jag sett honom live och mungiporna går ifrån öra till öra när jag inser att jag faktiskt träffat honom. Fick dock tunghäfta när jag såg honom, var i chock. Visste inte att han existerade utanför datorn, tvn eller ens utanför scenen. Att sen helt plötsligt stå öga mot öga med den personen man sett upp till i flera år är är helt sjukt. Allt man tänkt att man ska säga till den bara försvinner, det blir helt svart i huvudet och orden kommer inte ur munnen.
Han tyckte säkert att jag var dum i huvudet men jag kommer aldrig att glömma den blicken och de leendet han gav mig när han läste namnen som han skulle signera till och frågade mig om det var jag som var Matilda. Ryser på hela kroppen när jag tänker tillbaka till det. Underbara dag, underbara människa, underbara liv.

Så lycklig. 


Musik gör så att man orkar ta sig igenom alla livets svårigheter, så är det bara.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar