Lite så känns mitt liv just nu. Känns som om att jag lägger ner hela mitt hjärta och själ i allting och ändå så blir ingenting bra. Är stressad och har varken tid eller ork till att hålla kontakt med personer runt om mig. Ena sekunden är jag hyper, stressad och är överallt och ingenstans. I nästa sekund kommer verkligheten ifatt mig och jag blir trött och låg.
Vet egentligen inte varför jag är så stressad. Har i stort sett bara två-tre saker som jag måste fokusera på men ändå så känns mitt liv så jävla kaosartat just nu och som om att det inte skulle vara nog med allt som kaosar från början så kan man ju alltid lägga till lite vänskapstvister och andra småbråk. Allt på samma gång, härligt.
Denna stress tar kol på mig. Jag tappar hår, alltså MYCKET hår. jag drar på mig varenda litet virus som finns som försvårar en redan jobbig situation, min hy har börjat få tillbaka de där utslagen jag hade förut, jag har ständig hjärtklappning och för att inte tala om de finfina mörka ringarna jag har under ögonen.
Skulle egentligen bara vilja att någon, vem som helst kom hem till mig. Satt i min säng, åt glass och pratade om allt mellan himmel och jord. Ni vet som de är i alla de där amerikanska tjejfilmerna.
Längtar tills allt detta är över för nu orkar jag faktiskt inte mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar