Behöver någon som säger till mig att allt kommer att bli bra
Att jag inte behöver oroa mig, att skolan kommer lösa sig, att jag kommer välja rätt gymnasie om jag bara litar på mim magkänsla, någon som kan säga att bara jag tror på mig själv så kommer allt att bli bra
Tänkte ställa upp på att vara "någon" :p (Så här kommer en lång uppsats igen, haha)
DET LÖSER SIG! Visst, man kan inte bara låta bli att göra skolarbeten, men man kan inte vara bäst i allt och man ska absolut inte jobba ihjäl sig. De där högstadiebetygen betyder numera ingenting för mig, har man kommit in på gymnasiet så har man.
Nu vet ju inte jag exakt vad du vill gå för program men om det känns rätt i magen så är det rätt för dig! När jag sa att jag skulle börja estet sa mina högstadielärare saker som "Jahaja, ja du kan ju läsa på komvux sen" och "Men, du som är så smart ska väl gå natur!". Detta gjorde mig rätt ledsen för jag ville inget hellre än att gå estet men som tur var har jag föräldrar som stöttar och mamma frågade mig: "Vill du bli läkare?" "Nej" "Vill du bli veterinär?" "Nej" "Men vad sjutton ska du på natur att göra då?!". Så, om du vill bli läkare kan jag säga att det väl är bra att gå natur. Men å andra sidan har jag en vän som gick samhälle och efter gymnasiet kom på att hon ville bli läkare så hon läste ett så kallat tekniskt basår på universitetet och går nu andra terminen på läkarprogrammet!
Loppet är alltså inte kört! :) Sen vet jag ju inte om ni fortfarande har individuella valet. Men om så är fallet kan jag rekommendera att läsa lite "tråkigare" ämnen för att komplettera. Om du inte läser Matte B, Svenska B eller Engelska B kan jag rekommendera någon av dem. Då har du en reservplan och kan komma in på många program på högskola/universitet :)
Och som mina kära (öhum!) lärare sa, så finns ju komvux i värsta fall! (Jag vet ju inte vad du tänkt läsa och jag vill inte "nedvärdera" ditt program, men som sagt, det alternativet finns. Jag känner många som pluggat ämnen där)
Det är svårt att inte oroa sig över sånt här, jag vet! Men det kommer gå så bra, stå på dig och gör det som DU vill göra :D
Tänkte ställa upp på att vara "någon" :p (Så här kommer en lång uppsats igen, haha)
SvaraRaderaDET LÖSER SIG! Visst, man kan inte bara låta bli att göra skolarbeten, men man kan inte vara bäst i allt och man ska absolut inte jobba ihjäl sig. De där högstadiebetygen betyder numera ingenting för mig, har man kommit in på gymnasiet så har man.
Nu vet ju inte jag exakt vad du vill gå för program men om det känns rätt i magen så är det rätt för dig! När jag sa att jag skulle börja estet sa mina högstadielärare saker som "Jahaja, ja du kan ju läsa på komvux sen" och "Men, du som är så smart ska väl gå natur!". Detta gjorde mig rätt ledsen för jag ville inget hellre än att gå estet men som tur var har jag föräldrar som stöttar och mamma frågade mig: "Vill du bli läkare?" "Nej" "Vill du bli veterinär?" "Nej" "Men vad sjutton ska du på natur att göra då?!". Så, om du vill bli läkare kan jag säga att det väl är bra att gå natur. Men å andra sidan har jag en vän som gick samhälle och efter gymnasiet kom på att hon ville bli läkare så hon läste ett så kallat tekniskt basår på universitetet och går nu andra terminen på läkarprogrammet!
Loppet är alltså inte kört! :) Sen vet jag ju inte om ni fortfarande har individuella valet. Men om så är fallet kan jag rekommendera att läsa lite "tråkigare" ämnen för att komplettera. Om du inte läser Matte B, Svenska B eller Engelska B kan jag rekommendera någon av dem. Då har du en reservplan och kan komma in på många program på högskola/universitet :)
Och som mina kära (öhum!) lärare sa, så finns ju komvux i värsta fall! (Jag vet ju inte vad du tänkt läsa och jag vill inte "nedvärdera" ditt program, men som sagt, det alternativet finns. Jag känner många som pluggat ämnen där)
Det är svårt att inte oroa sig över sånt här, jag vet! Men det kommer gå så bra, stå på dig och gör det som DU vill göra :D
Kram Stina