Längtar tills på söndag då vi ska åka till färjestaden och träffa Eltons familj!
Nu till det som inlägget egentligen skulle handla om.
Jag har funderat lite på hur mycket min musiksmak egentligen har ändrats, jag menar när jag var liten var pappa min Gud, bokstavligt talat, den enda som kunde tvätta mitt hår ,göra min välling och massa annat, den tiden han var min gud så ville jag vara så lik honom som möjligt vilket självklart gjorde så att jag lyssnade på den musiken han gjorde.
vilket innebar typ, de som göms i snö kommer upp i tö & den odödliga hästen.
Ju äldre jag blev desto tråkigare blev pappas musik & skämt.
Enda sen jag var liten och köpte min sjungade Michael Jackson docka så har jag verkligen gillat hans musik, särskilt Black or white som dockan sjöng, tyvärr slutade dockan fungera förra sommaren. Men den levde i minst 7 år i alla fall, bra kvalitet , jaaao.
Lite innan Michael dog började jag lyssna på hans musik väldigt mycket igen och den dagen det stog på tidningen att han var död så var mamma , mormor och jag på köpstaden, jag blev helt paff när jag såg att de stod "THE KING OF POP, MICHAEL JACKSON DÖD INATT" på varenda tidning, jag minns att jag bara stod och gapade , köpte alla tidnignar åkte hem skrev ut massa annonser och nu sitter jag här hemma med 4 fulla pärmar med urklipp och bilder. Fyra mappar, och jag har endån rensat!!
Man skulle väll kunna säga att jag blev lite deprimerad när han dog då jag verkligen hade sett fram emot att se this is it, som tur var tog min fiiina systser med mig så jag fick se bio filmen av den istället.
Jag grät på hans minnesstund, det är pinsamt att erkänna men jag satt där framför tvn och storlipade, min idol hade dött.
Michael hysterin höll på i mitt huvus i ca 1,5 år , då hade chocken lagt sig och jag började lyssna på lite annan musik också, fortfarande mest Michael , men jag började även lyssna på Dolly Parton , började gilla några låtar, sen några till och sen några till , det slutade med att jag satt här med en självbiografi , 2 LP skivor och 1 cd skiva.
Dolly Partons musik gillar jag fortfarande men det är inget jag sitter och lyssnar på, en dag , jag kommer inte ihåg hur de började, jag tror att jag kollade på the Osbournes på MTV eller ngt och jag bestämmde mig för att beställa hem en egen säsong av de, dock så var just den filmen slut så jag fick vänta några veckor på att få den , på dom veckorna hann jag lära mig allt om Ozzys liv, hur många hus han hade, hur han gjorde sina första tatoeringar och varför, vilken dag/tid/datum/månad han föddes i.
Jag kan verkligen allt om honom , letar fortfarande efter dom andra säsongerna av the Osbournes om nån har nån säsong som inte är ettan som ni vill sälja fååår ni gärna slänga iväg ett mejl.
När jag fick veta att Ozzy skulle spela på Zweden Rock Festival så svimmade jag nästan. Jag tjatade enda sen biljetterna släptes , dock så var vi för slöa så biljetterna hann ta slut. Men de struntade vi i , vi satte oss i bilen , åkte ner till Norje och stod utanför vid storbildsskärmen och kollade på världens bästa människa, jag lättade nog 5 cm från marken när han helt plötsligt skrek ; Oh fuck sweden don't let me down, LET ME HEAR YOU FUCKING SCREAM!!!!
Den natten var nog den bästa i mitt liv , hade en mysig och väldigt roliga resa dit med familjen, fick se min idol, och hittade världens minstaste och sötaste kattunge ppå vägen hem .
Vi kom väll hem någon gång vid tre tiden på morgnen , nästa dag när jag vaknade var jag hes som fan men lyckligare än någonsin!
Åh den känslan glömmer jag aldrig!
Så , man kan väll säga att jag har utvecklat min musikstil.
Från detta-
-till detta.
Åh, världens finaste maaan! <3
Michael will always be my king of pop & Ozzy is my prince of darkness.
Heeeell Yeah!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar